Här finns vi

Beteendeterapi baseras på inlärningspsykologi. Den beskriver hur vi lär oss genom olika förstärkningsprocesser och belöningssystem. Det finns några typiska beteenden vilka vi kan använda när vi känner oss pressade. Enkelt uttryck kan dessa beskrivas som flykt, kamp eller spela död-beteenden.

Om man upplever ångest är det naturligt att man så snabbt som möjligt vill bli av med den. Det löser vi ofta med olika flyktbeteenden, vilket hjälper för stunden, t.ex ställa in möten, dra sig undan, undvika kontakt m.m. När vi på detta sätt minskat obehaget säger man att beteendet har blivit förstärkt. Inlärning sker ofta just på detta sätt med förstärkning. Det kan vara sådana, inlärda beteenden som gör att vi gör saker, fast vi någonstans vet att vi inte borde, t.ex dricker för mycket, undviker att ta nödvändiga kontakter etc. Beteendet behöver analyseras och kartläggas ordentligt för att kunna lära om, eller för att lära nya, långsiktigt mera funktionella beteenden.

 

Vår hjärna är inte rustad för att skilja falska från riktiga alarm. Det kan innebära att vi försöker fly från något som egentligen är ofarligt, t.ex. en tanke.
Hjärnan signalerar, via stresshormon, samma beteende oavsett om vi blir attackerade av en aggressiv galning på sta´n, eller om vi sitter på jobbet och bara tänker tanken ”jag dör”. Människor som söker hjälp har ofta ångest som en respons på negativa tankar om sig själva , t.ex. ”jag är värdelös, jag kommer att misslyckas”. Flyktbeteendet kan då vara att bete sig undvikande, stanna hemma, eller att försöka lösa problemet själv - genom att grubbla. Om vi grubblar för länge utan att hitta någon lösning, uteblir förstärkningen och vi lär oss att ingenting hjälper. Man talar då om ”inlärd hjälplöshet”. Beteendeterapeutiska tekniker är bevisat effektiva bl.a. vid olika ångestrelaterade tillstånd.

 

Här finns vi